Bakgrund
Trygghetskommisionen
Bakgrunden till AMP-modellen är Trygghetskommissionens arbete och slutsatser. Kommissionen tillsattes i juni 2017 på initiativ av branschorganisationen Svensk Försäkring med uppgift att belysa utvecklingen av den anmälda vardagsbrottsligheten och den brottsrelaterade otryggheten samt lägga fram åtgärdsförslag för att bryta den negativa utvecklingen. Ordförande i kommissionen var tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt.
Kommissionen presenterade följande två rapporter:
Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott – Trygghetskommissionens förslag på hur säkerhet och trygghet ska kunna öka i människors vardag (juni 2018).
Åtgärdsförslagen fokuserar på den fysiska miljön, genom lansering av en ny platsutvecklingsmodell, den så kallade Affärs- och Medborgarplatsmodellen (AMP-modellen), vilken möjliggör ett brett engagemang av och för samhällets olika aktörer.
Härutöver presenterade Trygghetskommissionen rapporten Den nya tidens livskvalitetsbrott–internationella stöldligor och it-relaterad bedrägeribrottslighet (januari 2019).
Platsutveckling ökar välmåendet
I stora delar av världen arbetar man sedan decennier tillbaka med utveckling och aktivt omhändertagande av allmänna platser i samarbeten mellan offentliga och privata aktörer (så kallade BIDs). Även i Sverige finns vissa erfarenheter av platsutvecklingsarbete med ett bredare perspektiv. Forskningen visar på goda resultat. Några av de effekter som man kan förvänta sig av en lyckad platsutveckling är ökad trygghet och välmående för människor samt minskad skadegörelse och annan brottslighet. Utvecklingen kan vidare förväntas medföra förbättrade förutsättningar för lokalt näringsliv, vilket gynnar såväl sysselsättningen som utvecklingen av fastighetsvärden.
Trygghetsproblematik och konsekvenser
Hemmasitteri & digitalisering
Vi tillbringar mer tid i våra hem och digitaliseringen och andra förändringar i samhället har minskat våra behov av att röra oss ute i offentliga miljöer. Detta får flera negativa konsekvenser. Torg och gator blir glest befolkade eller tomma. Restauranger och butiker avvecklas eller går på sparlåga. Motivationen att gå ut minskar ytterligare. Känslan av en övergiven plats i stadskärnan är ofta påtaglig. Utvecklingen bidrar till ökade problem med social isolering och utanförskap, ofta för redan utsatta grupper.
Folktomma platser medför otrygghet
Härutöver finns en trygghetsproblematik. Folktomma och icke omhändertagna platser upplevs av många som otrygga. Ibland kan det vara så att säkerheten, det vill säga den faktiska risken att utsättas för brott, är lägre på sådana platser. Oavsett om så är fallet eller inte, utifrån vad brottsstatistiken visar, medför otryggheten i sig minskad frihet och välbefinnande. Vare sig rädslan är befogad eller inte, kan den medföra att man inte vågar sig ut kvällstid, eller att man går ut med en klump i magen, eller att man är orolig för någon anhörig som vistas ute.
Risk för ökad polerisering
Den negativa utvecklingen berör även trygghetsfrågor i ett större perspektiv. Vardagliga fysiska möten med människor som inte är som oss själva i en trygg miljö anses nämligen betyda mycket för vår egen utveckling, bland annat vår tillit och tolerans gentemot andra människor. Mötena anses därför vara av grundläggande betydelse för bevarande av vårt öppna och demokratiska samhälle. Folklivet i våra offentliga rum fyller därför en viktig funktion för att bibehålla eller utveckla ett gott samhällsklimat. Den nuvarande utvecklingen, där sådana möten i allt högre utsträckning uteblir, riskerar att bidra till förvärrande av flera andra pågående negativa tendenser, så som ökad polarisering och skillnader i förutsättningar mellan olika socioekonomiska grupper. Allt detta bidrar till minskad tillit och trygghet i hela vårt samhälle.
Hur kan utvecklingen vändas?
Öka besöksanledningarna
Genom åtgärder som innefattar både fysisk utveckling och ett aktivt omhändertagande är det möjligt att väcka nytt liv i platsen och vända utvecklingen. Viktiga ledstjärnor är att människor ska få många goda skäl att besöka platsen och att den ska vara till för alla. Blandningen av aktiviteter och människor i olika ålder och med olika bakgrund är central i arbetet med att göra platsen levande och intressant. Det genererade folklivet och den genomsyrande känslan av en omhändertagen plats gör att platsen upplevs som tryggare att vistas på.
Ringar på vattnet
I och med ökade besöksflöden skapas bättre förutsättningar för butiker och restauranger, vilka i sin tur är med och bidrar till platsens attraktionskraft. Efter hand bör man även kunna notera en minskning av klotter och nerskräpning samt skadegörelse och eventuell annan brottslighet. Besökarna börjar måna om platsen. Utvecklingen medför också en god utveckling av hyresmarknad och fastighetsvärden. En god spiral genereras. Välbefinnandet hos innevånarna ökar. Framtidstron spirar. Ännu fler människor är motiverade att besöka platsen, vilket gör den ännu trevligare och tryggare. På lite längre sikt kan man även förvänta sig att utvecklingen leder till en god utveckling av samhället kring platsen, som ringar på vattnet.